Vinäger ligger oss på Werners Gourmetservice mycket varmt om hjärtat och är något som vi sedan starten 1990 arbetat med. Hos oss hittar du bredden av produkter från hela världen, allt från röd basvinäger med kvalitet till den umamirika kinesiska svarta och vidare till komplexa hantverksvinäger som ”Minus 8” med unika tillverkningsmetoder.

    På ”Werners” har alla produkter en självklar plats och vi arbetar ständigt att förbättra och utveckla vårt sortiment av vinäger för att möta våra kunders högt ställda krav på kvalitet och utbud.

    För de flesta av oss matlagare är vinäger en självklar smak­ sättare och smakbrytare i köket. Vad vore tex. klassiker som bearnaise utan sin vinägerreduktion, gravlaxsåsen utan sin rödvinsvinäger eller fish and chips utan maltvinäger. Tyvärr för vinägern är denna också många gånger en misshandlad och underskattad produkt som används främst för sin syra och utan att någon större vikt lagts vid smak och egenskaper på produkten. Vi hoppas därför med detta material inte bara ge dig kunskap kring vad vinäger är, vilka typer som finns utan också hur de smakar och upplevs och hur du bäst använder dessa. Med ökad kunskap kring vinäger ochvåra produkter hoppas vi underlätta för dig att välja rätt typ av vinäger för dina behov och smakpreferenser ochmed det lyfta din matlagning till nya höjder.

    Traditionell tillverkning

    Den traditionella metoden att framställa vinäger kallas för ”slow method” och den mest kända av dessa är Orleans metoden. Kortfattat innebär denna att vinet eller den alkoholhaltiga drycken läggs på fat eller i tunnor där en del av tidigare produktion och vinägermodern finns kvar och fungerar som starter för den nya fermenteringen. För att säkerställa syretillgång görs hål i överdelen av faten och fylls endast till ca hälften för att öka luftgenomströmningen och syretillgången i fatet.
    Processen att omvandla alkoholen till ättiksyra tar sedan i regel mellan 1–3 månader men ibland betydligt längre tid än så, allt beroende på faktorer som temperatur och syrehalt. Under denna långsamma jäsningstid sker en naturlig oxidation och vinägern får sin karakteristiska smak och doft. Produkten från en vinäger tillverkad enligt denna metod anses ofta ha en mer komplex smakprofil jämfört med snabbare industriella metoder.
    Många traditionellt tillverkade vinäger lagras också vidare på ekfat för att ge vinägern ytterligare komplexitet och mognad. Ekfaten fungerar även på samma sätt som vid vintillverkning som en smaksättare och bjuder på rostade smaker, vaniljtoner och smak från det som faten tidigare används till så som cognac. Fatlagringen hjälper också till att runda av produkten och ger en mjukare, mindre skarp syra.

    Vad innebär Riserva?
    När det gäller vinäger kan begreppet “Riserva” beteckna en typ av vinäger, traditionellt framställd, som har lagrats under en längre tid än vanligt. Lagringen sker oftast på ekfat eller trätunnor och resulterar i en mer rund och komplex vinäger med toner ifrån ekfatet. En riservavinäger kännetecknas oftast av en så hög syra som 7,1%, är opastöriserad och filtreras sällan.
    Viktigt att notera att användningen av begreppet “riserva” inte regleras lika strikt som med vin utan kan här användas mer fritt. En riservavinäger kan därför skilja sig mellan producent till producent.

    Vad är vinäger och hur framställs den?
    Ordet vinäger härstammar från franskans ”vin aigre” vilket kort betyder surt vin. Vinäger kallas ibland också för vinättika vilket bra beskriver vad vinäger är, även om vinäger kan framställas på andra alkoholhaltiga drycker än just vin.
    Alkoholen är en avgörande faktor för att skapa en vinäger då denna med hjälp av mikroorganismer (acetobacter) oxideras till ättiksyra genom fermentering. Vid framställning av vinäger eftersträvar man god tillgång till syre, till skillnad från fermentering av grönsaker som surkål där syre ofta undviks.

    Ättika och vinäger vad är skillnaden?

    Till skillnad från ättika som består av destillerad ättik­syra och vatten är det fina med vinäger är att smaken och karaktären från den ursprungliga produkten finns kvar. En bra äppelcidervinäger skall smaka äpple och en sherryvinäger skall ha toner från vinet sherry. Så är det bara!

    Industriell tillverkning
    Den industriella metoden skiljer sig i regel mycket från den traditionella.
    Industriell tillverkning av vinäger är optimerad för att producera stora mängder vinäger så effektivt som möjligt och med samma resultat gång efter gång. I stället för att använda en moderkultur som vid traditionella metoden använder man i den större industrin mer snabbväxande fermenterings bakterier och effektiva processer för att omvandla alkoholen till ättiksyra.
    Tillverkning sker i regel i moderna, större anläggningar med ståltankar där modern teknik och automatiserade processer övervakar och styr produktionen. Efter vinägerframställningen genomgår industriellt framställd vinäger i vanligtvis både filtrering och pastörisering.
    För de större producenterna är kvalitet och likvärdighet över tid av största vikt. Den kontrollerade processen är därför helt avgörande för att kunna leverera på det och säkerställa produkten. Paralleller kan här dras till större vinhus och ölproducenter där leveransen av samma produkt över tid är avgörande för varumärket.

    Vinägerns historia och användning genom tiderna.
    Vinäger tros ha uppstått för tusentals år sedan och som så mycket annat ha tillkommit av misstag. Alkoholhaltiga drycker som öl och cider lämnades exponerade för luft och syre och med det mottagliga för naturliga bakterier. Bakterier som genom oxidation omvandlade alkoholen i drycken till vinäger.
    Användningen av vinäger kan spåras tillbaka till antika civilisationer som tex, babylonierna och romarna. Där använ-des vinäger precis som idag som smaksättare vid matlagning och som konserveringsmedel.
    Vinäger har också historiskt använts för medicinskt bruk. Många kulturer använde vinägern för behandling av allt från matsmältningsproblem till behandling av sår och som antiinflammatoriskt och antibakteriellt medel.
    Fortfarande används vinäger för sina hälsoegenskaper även om många av dessa idag inte har fullt vetenskapligt stöd. Vissa studier har dock visat att intag av särskilt äppelcider vinäger, kan minska blodsockernivåerna efter måltider och förbättra insulinresistens hos personer med diabetes.

    Typer av vinäger

    Balsamvinäger
    En av världens kanske mest kända vinägertyp är balsamico eller balsamvinäger som vi oftast kallar den i Sverige. Ordet balsamico översätts till svenska ungefär balsamliknande vilket ganska väl kan beskriva en äkta Aceto Balsamico Tradizionale DOP med sin lena känsla.
    Tillverkningen av äkta balsamico är starkt reglerad i både tillverkning och ursprung och får bara produceras i områdena Modena och Reggio Emilia på ett urval av lokala druvor så som Trebbiano och Lambrusco.
    Äkta balsamvinäger delas förenklat in i två klasser: Aceto Balsamico Tradizionale DOP och Aceto Balsamico di Modena Emila IGP.

    Aceto Balsamico Tradizionale DOP
    Tillverkningen av DOP sker genom en långsam process där druvmust värms upp och koncentrerats genom reducering. Av den koncentrerade druvmusten sker först en alkoholjäsning som sedan med traditionell vinägermetod (med vinäger moder) omvandlas till vinäger. Hela processen med omvandling från vin till vinäger och lagring tar mist 12 år. Då kvalitetstestas produkten utefter parametrar som sötma, syra, smak, densitet osv. Utifrån denna bedömning klassas produkten i två olika kvaliteter med röd eller silverfärgad etikett/kapsyl där silver är den högre klassen. Vinäger som lagrats minst i 25 år får guld-etikett och får lov att kallas ”Extra Vecchio”. Inga andra beteck-ningar är tillåtna. Vid lagring av DOP-vinäger används soleraprocess på samma sätt som vid sherry, dvs när man tappar vinägern fylls vinägern från det äldsta fatet som i sin tur fylls på med årgången innan. På så vis kan man bibehålla kvalitet över tid och en liten del av den tidigare produkten finns kvar i den nya.

    Aceto Balsamico di Modena Emila IGP
    Tillverkning av IGP vinäger skiljer sig från DOP till en stor del. Produkten får fortfarande endas produceras i Modena och Reggio Emilia men tillverkningsmetoden är inte fullt lika strikt. I en balsamico IGP blandas druvmust med vinäger där minsta andel druvmust är 20% och minsta andel vinäger 10%. En bättre IGP kan ha så hög andel must som 80% och hålla mycket hög klass men till en betydligt lägre kostnad än en DOP. I en IGP vinäger är det också tillåtet att tillsätta en liten del sockerkulör (max 2%). Efter vinägerjäsning måste vinägern fatlagras minst 60 dagar. Vinäger som lagrats ytterligare 3 år eller mer på fat får märkas med ”invecchiato” som enda tillägg.

    Övrig balsamvinäger
    Det är viktigt att skilja mellan äkta (ursprungsmärkt) balsamvinäger och produkter som endast kallas för balsamico eller balsamvinäger. Eftersom namnen balsamico och balsamvinäger inte är namnskyddade kan dessa produkter innehålla i stort sett vad som helst och har inte sällan ingenting med riktig balsamico att göra.
    En produkt som också hamnar under kategorin balsamvinäger är Crema di balsamico. Detta är alltså ingen renodlad vinäger utan istället en produkt där balsamvinäger blandats med nedkokt druvmust och i regel andra tillsatser. Produkterna innehåller ibland också smaksättningar så som fikon, hallon eller tryffel.
    Kännetecknas av:
    En bra balsamvinäger kännetecknas av mörk färg, hög viskositet och en intensiv och komplex smakprofil. Sötman i produkten är mycket påtaglig men kompenseras och balanseras av syran. Tack vare den unika tillverkningsmetoden och lång fatlagring finns ofta en kryddighet och viss bitterhet i produkten.
    I smaken hittar man toner som torkad frukt, karamell, vanilj, men också friskare fruktoner som körsbär och plommon.
    Passar till: En Tradizionale gör sig absolut bäst på egna ben. Droppa vinägern på en vällagrad parmesan, charkuterier, car-paccio eller jordgubbar. Prova också en vällagrad balsamvinäger till en len vaniljglass eller råkräm med mascarpone, väldigt gott.
    De något enklare sorterna är fantastiska smaksättare både i och på mat och bjuder på inte bara syra och sötma utan också mycket kropp mustighet. Ringla över salladen, pensla ditt stekta ankbröst, tillsammans med en god olivolja till brödet, i marinaden. Användningsområdena är stora.

    Condimento Bianco
    Är en ljus variant av balsamvinäger med likvärdiga tillverknings-metoder. Får inte kallas för balsamico men däremot är balsamvinäger tillåtet.
    Bättre condimiento bianco använder sig av samma metod som en balsamico IGP dvs. druvmust värms upp och koncentreras för att sedan blandas med en vitvinsvinäger av god kvalitet. Jäsningen sker på trätunnor och lagras därefter i regel på ståltank för att behålla sin ljusa färg men fatlagrade varianter förekommer också.
    Kännetecknas av:
    En condimimento kännetecknas av lätt trögflytande, balanserad vinäger med låg men väl avvägd syra. Smak och doft är i regel mycket fruktig med inslag av druva och ofta toner av citrus och söta gula frukter.
    Passar till: En utmärkt smaksättare både på och i mat. Fungerar alldeles utmärkt på egen hand, på en sallad eller carpaccio men också i såser och där man inte är i behov av skarp syra. Prova också condimento bianco till och i desserter som ett fint alternativ till citrus.

    Äppelcidervinäger
    En vinägertyp som tillverkats av äppelcider dvs äppelmust som jästs till en alkoholhaltig dryck i ståltank eller trätunnor.
    I en andra jäsning omvandlas därefter alkoholen till ättik-syra på samma vis som övrig vinäger, antingen genom tillsats av vinäger eller traditionellt med vinägermoder. Det är först när syran i produkten ligger mellan 5-6% som produkten kan kallas för äppelcidervinäger.
    Den färdiga vinägern kan antingen buteljeras direkt eller lagras för en annan smakprofil och avrundning av produkten. Äppelcidervinäger säljs många gånger både ofiltrerad och opastöriserad för smak och utseende men också då pastöriseringen anses förstöra de positiva hälsofördelarna som tillskrivs äppelcidervinäger.
    Kännetecknas av:
    En bra äppelcidervinäger kännetecknas av tydliga mogna äppeltoner i smak och doft och en distinkt men välbalanserad syra. Beroende på vilken metod som används kommer produkten skilja sig i både äppelintensitet och syra. Många äppelcidervinäger lagras också ytterligare på fat vilket genererar en produkt med tydliga mognadstoner, viss bitterhet och syra som upplevs mildare trots att den många gånger är högre.
    Passar till: En allroundvinäger som passar till det mesta, extra fin till vinegrette och till grönsaker generellt. För en fransman är äppecidervinäger den vanliga basvinägern till skillnad från oss i Sverige där vitvinsvinäger fortfarande är störst.

    Röd- och vitvinsvinäger
    Vinäger framställd av som namnet antyder på vitt- eller rött vin. Som med andra typer av vinäger finns här flera tillverknings­metoder för själva omvandlingen av alkohol till vinäger. Många gånger används traditionell metod i trätunnor med vinäger moder men också naturlig fermentering (där man använder naturligt förekommande bakterier i luften), effektiva industrimetoder och/eller kombinationer av dessa metoder förekommer.
    Som med mycket annat är val av råvara av stor vikt för det färdiga resultatet. Vill man ha en vinäger av god kvalitet med vin- och druvtypiska toner behöver man använda sig av ett vin av god kvalitet och med den smakprofil man önskar också i vinägern. Detta märks kanske extra tydligt i druvbestämda, vintypiska eller regionbestämd vinäger så som Champagnevinäger och Cabarnet Sauvignon vinäger där val av vin är helt avgörande.
    Många gånger kan producenten också vilja förstärka en smakprofil i sin vinäger. I en druvtypisk vinäger är det därför inte ovanligt att man gått i med en del druvmust av den specifika druvan. Bra exempel på sådan vinäger är Werners Chardonnayvinäger.
    Hög syra på över 7% i vitvin- och rödvinsvinäger kan vara ett kvalitetstecken, det visar på att man använt ett bra vin med hög alkoholhalt vid framställningen. Paradoxalt nog upplevs dessa vinägersorter som mindre skarpa jämfört med en vinäger på 6%. Anledningen till det är produktens komplexitet och många
    gånger fatlagring som rundar av produkten. Ett bra exempel på en sådan vinäger är Werners Champagnevinäger.
    Både rödvinsvinäger men framför allt vitvinsvinäger filtreras i regel men pastöriseras däremot väldigt sällan. Vinägern fortsätter då att utvecklas även på flaskan. Fällning och slöjor som bildas i flaskan är därför ett gott tecken och en helt naturlig process.
    Kännetecknas av:
    En bra rödvinsvinäger kännetecknas av fruktiga och bäriga karaktärer och en tydlig men balanserad syra. En rödvins vinäger är ofta ett fylligare och mer smakrikt alternativ till vitvinsvinäger och passar kanske därför bäst med något tuffare smaker. Det är heller inte ovanligt att man i en lagrad rödvinsvinäger har en viss bitterhet och strävhet som inte förekommer i vitvinsvinägern vilket kan göra användningen lite mer begränsad.
    Vitvinsvinäger bjuder till skillnad från rödvinsvinäger ofta på mer markerad syra men också generöst med frukt och druviga toner. Den bitterhet man kan uppleva i en rödvinsvinäger hittar man sällan i vitvinsvinäger.
    I fatlagrade varianter förkommer mognadstoner från faten så som vanilj, kola, trä osv.
    Passar till: Rödvinsvinäger har en bred användning lämplig till allt ifrån dressingar och vinegrette till smakbrytare i såser och grytor. Vitvinsvinäger har liknande användnings områden och lämplig i ljusa maträtter och såser. Vitvinsvinäger är också en utmärkt grundvinäger om man vill göra egen smaksätt vinäger eller pickla in grönsaker eller frukt.

    Risvinäger
    Vinägertyp med stor variation och bredd som används i stora delar av östra Asien och särskilt populär i länder som Japan, Korea och Kina. I Japan räknas risvinäger som en av kökets fem huvudsakliga smaksättarna tillsammans med socker, salt, soja och miso. I Kina är den svarta vinägern den självklara och den man i regel avser om man skriver vinäger i ett kinesiskt recept.
    Risvinäger framställs genom fermentering av ris, sake kasu (risrest från tillverkning av sake), eller en blandning av ris och andra stärkelserika råvaror som korn, vete, durra m.m till alkoholhaltig massa eller vätska. Vid en andra fermentering omvandlas alkoholen till ättikssyra. Många risvinäger fatlagras för att få sin speciella smak, avrundade syra och mognads-toner. Syrahalten i risvinäger är i regel lägre än det vi i Sverige är vana vid och ligger på en syra mellan 3–5%.
    Tillverkningsprocesserna och ingredienserna skiljer sig beroende på vilket ursprungsland och typ av risvinäger som tillverkas.
    Japansk risvinäger är i regel mild och fruktig med färgvariationer från helt genomskinlig till ljusbrun men även svarta varianter förekommer. De genomskinliga, som är vanligast i Sverige, tillverkas på fermenterat vitt ris, medan de mörkare istället produceras på opolerat brunt ris. Grundsmakerna på varianterna påminner om varandra men de mörkare har ett större djup och mer rostad och nötiga toner. Traditionell ris vinäger av mörkare typ fatlagras generellt, på riktigt hög-kvalitativa produkter är det inte ovanligt med en fatlagring på upp emot 36 månader.
    Svart kinesisk Chinkianvinäger tillverkas av stärkelserikt mörkt ris och vetekli (ibland också korn och ärta) och fermenteras under lång tid.
    Kännetecknas av:
    Smaken på risvinäger kan variera stort beroende på tillverkningsmetod och lagring men ljusa varianter kännetecknas generellt av eleganta smaker, fruktighet och en viss sötma. I de lagrade och mörkare varianterna finns mer kropp och rostade brödlika toner. Umamitoner är inte ovanligt.
    Svart kinesisk vinäger upplevs trots sin mörka färg som relativt mild och balanserad. Smaken är annars komplex och rik med rostade toner och ett umamidjup.

    Passar till: Vit risvinäger kan användas mycket brett tack vare sin milda syra och smak. Är basen i sushisu och självklar till sushi. Perfekt som smaksättare i röror, sås och buljong och som fin vinäger för mindre syrliga inläggningar.
    Även de mörkare varianterna fungerar brett och är bra smakbrytare. Brun risvinäger fungerar också som en smak förhöjare med sin sötma och umami. Smaksätt en misobuljong till din ramen, pensla din grillade fisk eller stänk över dina blanchade böngroddar så lovar vi fest i munnen.
    Den kinesiska svarta vinägern är en fantastisk och nästan självklar produkt till dina nudlar. God till grytor och glace, magisk med fermenterade bönor eller till söta frukter som päron.

    Smaksatt vinäger
    Det finns en uppsjö av smaksatta vinägersorter. Klassiska smaksättningar kan vara dragon och schalottenlök men frukt förekommer också ofta.
    Beroende på vilken smaksättning som används, varierar vin-ägerbasen. Skall man ta fram en fruktvinäger med exempelvis hallon eller mango vill man i regel att frukten skall spela en central roll och det kan därför vara en god idé att använda en industriellt tillverkad vinäger utan för mycket smak i sig själv. Här är det istället frukten som skall spela central roll. Med andra smaksättningar som örter, kryddor eller soja kan det passa mycket fint med karaktären från en vinäger som äppel­ eller vitvinsvinäger och mognadstoner från lagring.
    Kännetecknas av:
    Tydliga toner från infuserad krydda eller smaksättning. I regel milda toner från vinägern i sig själv.
    Passar till: Massor av användningsområden och stor variation beroende på smaksättning. Frukt- och bärvinäger är en höjdare till desserter och en fantastisk ingrediens i drinkar och cocktails. Smaksättningar med örter och lök är en fin smaksättare och en bra smakbrytare i exempelvis feta såser. Prova också att deglacera med en smaksatt vinäger.
    Prova gärna Werners Schalottenlöksvinäger, en smaksatt vinäger i världsklass.

    Några av våra producenter och leverantörer

    Minus8
    En familjeägd vingård i tredje generationen i Niagara, Kanada där man producerar hantverksmässig vinäger på vin gjort enligt eisweinmetoden. Namnet minus 8 kommer från temperaturen då druvorna är skördade och pressade. Metoden ger en mycket koncentrerad druvmust med hög koncentration av fruktsock-er och en frisk syra.
    Vingården belägen mellan två stora sjöar erbjuder kalla vintrar och varma somrar. Ett klimat som enligt dem gör det möjligt att tillverka enastående vinäger och verjus från våra druvor.
    Det var som ett kul experiment vinmakaren på gården provade att göra vinäger på deras isvin. Idag uppgår sortimentet av 9 olika vinägersorter och 3 olika vejus. På gården odlas också bland annat tomat och äpplen som används som smaksättare i produkterna Veget8 och Apple8. Gården har även samarbete med en lokal lönnsirapsproducent som används i deras Map-le8 vinäger och Maple Brix8 verjus. Vi på Werners är mycket stolta över att kunna erbjuda våra kunder unika kvalitetsprodukter från Minus 8.

    De Nigris
    Tredje generationens vinägerproducent av balsamvinäger från Emilia Romagna. Trots att företaget idag är en internationell organisation har man alltid värnat hårt om hantverket och den passion som funnits genom generationerna. Kunskap man ska-pat sig genom åren är något man är mycket stolt över.
    De Nigris alla vinäger är minst garanterade enligt IGP certifiering men har även flera produkter i högsta klassen DOP.

    Delouis
    Delouis är ett anrikt företag från Bordeaux, Frankrike specialiserat på produktion av premiumprodukter av bland annat vinäger och senap. Verksamheten har rötter ända tillbaka till 1885 och startades med grundidén att producera vinäger från granngården. Nuförtiden ligger huvudkontoret i Champsac i västra Frankrike. Delouis har sedan sin start skapat sig en gedigen erfarenhet av traditionellt mathantverk och gastronomisk expertis. Företaget är känt för sin kvalitet och för att erbjuda produkter uppskattade av kockar och matälskare världen över.
    Delouis vinäger tillverkas med traditionella metoder och na-turlig jäsning för att bevara så mycket smak och karaktär som möjligt från vinet och cidern. Lagring filtrering och förpackning följer också strikta regler. I Werners sortiment hittar du förutom högkvalitativ vinäger också verjus från Delouis.

    Huilerie Beaujolais
    Huilerie Beaujolais startade 1981 av Jean-Marc i bakutrymmet till en järnaffär i den södra regionen av Bourgogne. Från början som utmaning att återuppliva en gammal kvarn från 1800-talet. 1987 blev den säsongsbetonade aktiviteten med att göra olja och vinäger en heltidsverksamhet. Med åren har Jean Marc utvecklat sin verksamhet i volym och produktion men samtidigt bevarat produkternas hantverksmässiga karaktär.
    En stor del av produktionen än i dag är nötoljor men även vinäger spelar en viktig roll för verksamheten. Huilerie Beaujo-lais fokuserar på att producera autentiska vinägrar, gjorda på ett traditionellt sätt men har också ett brett sortiment av smaksatt vinäger av fantastisk kvalitet så som kalamansivinäger och hallonvinäger.

    Olis de catalunga – unio
    Olis de catalunya och deras varumärke Unió kommer från Katalonien i Spanien. Unió grundades i staden Reus 1942 som ”Unión de Cooperativas del Campo de la Provincia de Tarragona”. Olis de Catalunya som moderbolag är idag marknadsledande företag i Spanien på olivolja.
    Företaget producerar idag både vinäger och olivolja. Nyckeln till Uniós högkvalitativa vinäger är tillverkningen med Schützenbach-metoden, upptäckt av den tyske vetenskapsmannen Johan Sebastian Schützenbach 1823. Unió är idag ensamma som vinägerproducent i att använda metoden som är en mycket långsam process och som enligt Unió beidrar till att fånga upp karaktärerna i det vin och cider man använder på ett unikt vis. Olis de catalunya är känd för sin balsamvinäger och producerar 10 vinäger gjorda på olika druvsorter som: Cabernet Sauvignon, Merlot och Moscatel men också cidervinäger på gröna äpplen.

    Videsan – Sherryvinäger
    Videsan grundades under det tidiga 70-talet av Moisés Monge. Monge var en vinagent med många kontakter som uppfattade en brist på lokalt producerad vinäger i området kring Jerez. Företaget är det första att uteslutande tillverka sherryvinäger och stöds av “Denominación de Origen” kvalitetscertifikat.
    Vinägern tillverkas på sherryvin vilket är på druvan palomino och produceras och lagras med solerametod på samma sätt som vinet Sherry med minst 6 månader på ekfat. En av Werners riktiga höjdare när det gäller vinäger.

    Bouteville
    Compagnie de Bouteville är beläget i staden Cognac i sydvästra Frankrike. Sedan 1700-talet har man i regionen även tillverkat vinäger genom att lagra sitt vin på ekfat som tidigare använts till konjak.
    Idag är Bouteville mest kända för sin lyxiga balsamvinäger, men tillverkar även annan vinäger och soja av hög kvalitet. Till alla produkter används lokalt skördade och noga utvalda druvor av sorten Ugni Blanc. Innan det är dags att tappa produkterna på flaska lagras de i konjakstunnor av ek. Vid tillverkningen av tun-norna eldas insidan av för att göra dem täta och hållbara. Beroende på hur länge träet utsätts för eld skapas olika aromer, det är dessa som ger Boutevilles vinäger sin runda och helt unika smak. 
    Bouteville använder många gamla traditionella hantverksmetoder, och även om vissa delar blivit moderniserade så är produkternas DNA och smakar de samma som alltid.

    Jimmi Eriksson, Årets Kock 2016 ger 5 tips med vinäger

    1. Champagnevinäger är nog den vinäger jag använder mest. Som i en vinägrett så är den hjälten. Den har en mild och härlig syra som inte tar över.
    2. Balsamvinäger har en balanserad och fin sötma som passar perfekt till lagrad ost och peppriga sallader som rucola.
    3. Minus 8 vinäger en lyxig och ekfatslagarad vinäger som ger det lilla extra till din rödvinssås. Det måste du testa!
    4. Dragonvinäger har en intensiv och balanserad dragonsmak som passar perfekt till bea, men framför allt till en tunt strimlad kålsallad.
    5. Alltid när jag lagar gräddsås, hemma eller på krogen, avslutar jag med sherryvinäger. Det blir helt fantastiskt.

    Gå till vårt sortiment av vinäger>>

    Här nedan kan du se vår broschyr om vinäger samt smakprofil på alla våra vinäger.